Listing 1 - 10 of 102 | << page >> |
Sort by
|
Choose an application
Formålet: Formålet er, at få viden om hvordan sundhedskoordinatorfunktionen i folkeskolen opfattes ud fra ledelsens, lærerkollegernes og koordinatorernes eget perspektiv, herunder hvordan opfattes skolens ansvar for at fremme sundhed og trivsel for eleverne, og hvilke styrker og barrierer funktionen har som fremmer implementering af handleplanens mål. Metode: Der blev gennemført 3 fokusinterviews med henholdsvis lærere og sundhedskoordinatorer og 4 individuelle interviews med ledere efter en semistruktureret interviewguide. Fænomenografi blev anvendt som analysemetode. Resultat: Der fremkom 4 beskrivende kategorier og 12 delkategorier. De 4 beskrivende kategorier var: Skolen har en opgave; En vigtig nøgleperson; Ledelse har betydning og Det flytter sig. Der var en fælles opfattelse af, at skolen har en meningsfuld rolle i at fremme børns sundhed og trivsel. Informanterne taler udfra WHO´s positive og brede sundhedsbegreb. Indsatsen skal være flerstrenget og kræver en klar prioritering og lang implementeringsperiode.Lærerne oplever, at sundhedskoordinatoren holder fokus og støtter dem i deres arbejde, og lederne opfatter dem som understøttende i deres ledelsesfunktion. Koordinatorerne skal have de fornødne kompetencer, og rammer for deres opgaveløsning. Koordinatorerne beskriver i højere grad deres erfaringer og viden med sundhedsfremmende og sundhedspædagogiske termer.Sundhedskoordinatorerne beskriver positiv betydning af en engageret ledelsesopbakning. Der er sket en positiv holdningsændring til både sundhedskoordinatorerne, og den lange række indsatser de har bidraget til eller stået for. Konklusion: At arbejde med at fremme sundhed og trivsel i folkeskolen opleves som en meningsfuld opgave og informanterne er bevidste om skolens rolle og ansvar. Der er brug for både en tydelig politisk og ledelsesmæssig prioritering for at komme på skolernes dagsorden og tilstrækkelig tid til implementering. Sundhedskoordinatorfunktionen opleves som en nyttig ressource af alle informanter. Setting tilgangens mange elementer genkendes af informanterne, og foreslås derfor som en hensigtsmæssig ramme for det videre arbejde.
Choose an application
Choose an application
Choose an application
Die obere Extremität: Schulter, Ellenbogen, Hand Die Funktionsfähigkeit der oberen Extremität ist für den Erhalt oder die Wiedererlangung von Alltagsfähigkeiten in allen Lebensbereichen eine wichtige Voraussetzung. Das Rehabilitations-Management bei muskuloskeletalen Beschwerden, Verletzungen oder nach operativen Eingriffen an der oberen Extremität ist daher eine wichtige Aufgabe von Physio- und Ergotherapeuten. Praxisorientierte therapeutische Grundlagen - Anatomie und Biomechanik - Evidenz-basierte Medizin und ICF - Wundheilungsphasen, Schmerzmechanismen und Clinical Reasoning Prozess plus Anleitungen zum therapeutischen Handeln - Basisuntersuchungen - Differenzialdiagnostik, Pathologie-spezifische Tests und Assessments - Anleitungen zur gezielten Befundung des individuellen Patientenproblems - Konservative Behandlungskonzepte für die häufigsten Pathologien - Darstellung der gängigsten operativen Eingriffe mit Strategien für deren Nachbehandlung sowie konkrete, befundorientierte Therapiemaßnahmen - Detaillierte Handlungsanleitungen und Protokolle für die Praxis - Rehabilitationstraining - Förderung der Eigenverantwortung des Patienten ergänzen sich zu einem idealen Praxisbegleiter für Physio- und Ergotherapeuten. Einsteiger finden eine Schritt-für-Schritt Einführung in die komplexe Rehabilitation der oberen Extremität und erfahrene Praktiker ein anregendes Nachschlagewerk für aktuelle Therapieansätze, die der individuellen Situation und den Bedürfnissen der Patienten entsprechen. Die „Rehabilitation der oberen Extremität“: Wissen, das hilft – Ihnen und Ihren Patienten!
Rehabilitation. --- Health promotion. --- Physiotherapy. --- Health Promotion and Disease Prevention.
Choose an application
Health education --- Health promotion --- Health promotion. --- Health education.
Choose an application
Health education --- Health promotion --- Health promotion. --- Health education.
Choose an application
Community health services --- Health promotion --- Community health services. --- Health promotion. --- Community Health Services. --- Health Promotion. --- Public Health - General
Choose an application
Health promotion. --- Preventive health services. --- Health behavior.
Choose an application
Health promotion. --- Preventive health services. --- Health behavior.
Choose an application
Inom förskolan finns det många aktivitetersom utsätter både barnoch personal för risken att bli drabbad av smittsam sjukdom. Detta påverkar inte bara deras hälsa utan även spridningen av infektioner i samhället. Barn i förskola löper två till tre gånger högre risk för att få infektioner än barn som inte vistas på förskola. Tidigare studier visart.ex. att enkla förändringar på förskolan som skrivna riktlinjer för hygienrutiner, följsamhet till hand-och blöjbyteshygien och utbildning av personal och föräldrarkan minska sjukfrånvaron och risken förspridning av smitta. Syfte: (1) Att kartlägga grundläggande kunskaper hos förskolans personal,om hur sjukdomar sprids och hur man kan minska smittspridning. (2) Att undersöka inställningen hos föräldrartill de befintliga hygienrutinerna i förskolan. Metod: 123personal och 104 föräldrar från förskolor inom Kiruna kommun, Sverige svarade på en webb -baserad enkät. Resultat: Resultatet visade på avsaknad avfortbildning, för få skriftliga rutiner, bristande kunskap om hur smitta sprids och begränsad vetskap om informationskällor angående smittsamma sjukdomar. Föräldrar önskar mer information om de hygienrutiner som finns och personal önskar mer kunskap hur de kan informera föräldragruppen. Tillgång till material som handskar, handsprit och pappershanddukar för att kunna följa rekommenderade hygienrutiner fanns på alla förskolor. Både personal och barn reser mycket utanför Sverige, vilket tillsammans med de identifierade bristerna på förskoskolorna bidrar till ökad risk för spridning av smitta. Konklusion:Personalen på förskolorna är inte sjukvårdsutbildade och deras främsta uppgift är att bedriva pedagogisk verksamhet.Trots detta måste förskolor erbjuda en god omsorg till alla barn oavsett hälsostatus. Egenkontroll och dokumentation av förskolans hygienarbete är ett lagstadgat krav och avsaknad av rutiner är en allvarlig brist. Det är av vikt att fokusera på riktlinjer som kan förbättra hygienarbetet. Kan personal och för.
Communicable diseases. --- Health promotion. --- Public health.
Listing 1 - 10 of 102 | << page >> |
Sort by
|